josefinepettersson

Det är svårt att förstå vad som har hänt. Det känns som allt har vart en dröm. Allt gick så fort och allting var så underbart. Nu är allting över, det kom som en chok som utbrast i tårar, nu så känner jag mig bara tom, kan inte gråta för har gjort slut på alla tårar. Har många fina minnen ifrån detta, så det är med ett lende och hugg i hjärtat jag har miss dessa stunder. Hade ändå fått känna som jag gör i dessa ögonblick någon gång, det var ju bara bra att det inte gick längre att det gjorde, hade bara skadat mig ännu mera då.

 

Men jag ska inte sluta med att leva livet, det som är poängen i att leva livet är att man hadlar före man tänker, det är så mig i ett nötskal. Om jag inte hade tänkt före jag handlat, hade jag allrig fått vart med om detta, hade kanske vart både bra och dålig, men jag hade inte annars fått träffa en underbar person.

 

En tänkanade Josefine